torsdag 12 juli 2012

Arga människor.

Det fascinerar mig hur vissa individer aldrig tycks bli vuxna.
Med vuxen menar jag inte nödvändigtvis att man ska ha ett fast arbete, familj, villa och Volvo.
Jag syftar på att bli "vuxen på ett psykologiskt plan".

Mitt arbetsliv har bestått främst av serviceyrken, ett område jag uppskattar och därför förvaltar så gott jag kan.
Inom ett serviceyrke har man daglig kontakt med hundratals (ibland tusentals!) olika individer vars personliga historik skiljer sig, något som påverkat deras psykologiska profil.
Majoriteten av de människor jag möter är trevliga - mycket trevliga i sitt bemötande. De betraktar mig som en individ utplacerad (av fri vilja) på plats för att hjälpa dem med de bestyr som faller under mitt område.
Då och då möts man dock av individer som inte alls tycks se människan bakom namnbrickan, i vissa fall tycks de inte ens uppfatta namnbrickan.
Det är sådana människor som testar tålamodet, de som inte nödvändigtvis har stött på ett hinder i sin vardag utan som i stället söker efter hinder att peka ut och göra till sina egna.
När detta sker är inte bara servicemänniskor som utgörs till måltavla. Den individ som befinner sig närmast vulkanen är också den som får ta den första smällen, även om individen ifråga inte ens har något med utbrottet att göra.

Vad är det som får vissa människor att med sådant hat ta sig an omvärlden?
I stället för att klaga på ting, varför väljer de inte att se allt det vackra omkring dem?

En sak de flesta verkar ha gemensamt är att de tycks kunna livnära sig psykologiskt på likasinnad "energi".
Väljer man att försvara sig mot en hatisk individ på samma sätt som denne attackerat, när man denne. Om man istället tillåter denne att ventilera den energi denne behöver bli av med tycks "konflikten" gå över betydligt tidigare. Ett sista "idiot" eller liknande brukar vara den vita flaggen innan trupperna skamset drar sig tillbaka, trötta och miserabla efter ett misslyckat assimileringsförsök.
Man kan tycka synd om en sådan individ, det lär inte vara lätt att ha en sådan mörk syn på sin omvärld, men samtidigt är det viktigt för det egna välbefinnandet att stå emot.
Förhoppningsvis är detta ett snedsteg som evolutionen snart tar hand om.

Tack för att du valde att läsa dagens inlägg.
“Everything we hear is an opinion, not a fact. Everything we see is a perspective, not the truth.” - Marcus Aurelius