fredag 31 augusti 2012

Människan, en social individ

Människan är i grund och botten en social varelse.
För att denna ska fungera behövs social stimulans, om än olika mycket (beroende på individ).
Men kan man gå så långt och säga att människans mentala hälsa är beroende social bekräftelse?

En tes som läggs fram är att det sociala livet egentligen "bara"(?) handlar om att dela i en/flera grupper.
Foton betyder mer för den som knäppt dem än för någon utan relation till dem, trots det använder vi fotografier för att förmedla en subjektiv upplevelse, tidigare i efterhand men nu även direkt (via ex. Facebook, Instagram m.m.). Det är inget fel med fotografering, det är uppsåtet som intresserar.

Människors sociala behov utnyttjas bland annat av media, i ett tidigt stadie var det radion som gällde. Då satt många och lyssnade på samma sak och plötsligt fanns det massor att prata om då du mötte andra människor. När sedan tv:n kom informationen också visuell vilket gav ännu mer att diskutera i möten med andra människor (om än otroligt triviala saker); "såg du frisparken igår?", "vad hade hon för kläder på sig egentligen?", "jag funderar på att köpa en sån där, den verkade bra..." etc.
Internetrevolutionen var ett självklart faktum då det möjliggjort för människor över hela världen att kommunicera med varandra om vad som helst. På samma sätt som människor tidigare lånat ut kassetter, skivor och filmer till varandra fungerar fildelning som ett sätt att kommunicera. När en individ finner något denna uppskattar vill den att andra ska få uppleva det, kanske till och med känna samma känslor. Samtidigt erhålls den personliga bekräftelsen då individer laddar ner eller/och tackar för bra material.
Det finns även s.k. "haters" som tycks genomföra en personlig vendetta mot alla andra individer, antingen genom att skriva hatiska/smädande kommentarer ang. saker andra väljer att dela med sig av eller/och genom att framhäva sig själv och sina egna egenskaper som preferabla framför motpartens.

En person som inte erhåller tillräckligt mycket bekräftelse tenderar att bli bitter och cynisk, något som i sig kan slå över i ett semi-narcissistiskt, socialt uttryck. Denna person kan uppfattas som elak, otrevlig eller osäker utav en del av omgivningen, en annan del kan attraheras av en sådan person då den representerar den egna osäkerheten. Individer som anammar osäkerheten bygger upp en positiv nidbild utav sig själva som sedan projiceras utåt. Nidbilden är inte särskilt stabil vilket kan leda till att ett ifrågasättande direkt attackeras, antingen genom att försöka "dumförklara" roten till problemet eller i vissa fall genom rent våldsamma sammandrabbningar. För den semi-narcissistiske är det allt eller inget som gäller då denne bara har allt att förlora på att den egna föreställningen raseras utåt. Denne förlorar då sin status samt den lilla sociala skara som valt att följa denne.

Det är viktigt för människor att få ingå i en social gemenskap för att funktionera som sig bör men det är även viktigt att man efter för sina tillkortakommanden och inte låtsas vara någonting man inte är.
I en riktig grupp får alla tid att göra sig hörda utan att behandlas på ett nedlåtande sätt eller annat destruktivt sätt.

Tack för att du valde att läsa dagens inlägg.

tisdag 7 augusti 2012

En gammal konserv...

Ständigt matas vi med nyheter i från landet i väst.
Nyheter som tar stor plats i våra egna medier, en plats där de kvantitativt inte hör hemma.
Att NASA nyligen lyckades landa sin rymdsond Curiosity är en nyhet som definitivt bör kablas ut över världen, skottlossningen i Denver under premiären av The Dark Knight Rises bör inte få särskilt mycket utrymme då det egentligen inte angår vår del av världen.
Det må vara hemskt, men vad fyller det för syfte (mer än att insticka rädsla) hos de människor som lever här?
Ett tiotal människor avled, vilket är en tragedi, men på andra håll i världen dör betydligt fler människor i konflikter som i min värld torde kräva mer fokus från omvärlden.
Ingen människa förtjänar att få sitt liv avslutat av någon annan.

Ett öga för ett öga gör hela världen blind
/Mahatma Gandhi

Nyligen fick jag berättat för mig att EPA beräknar ett människoliv vara värt 6.9 miljoner US-dollar. Men hur kan man värdera ett liv?
EPA är en av USA's statliga institutioner. Där arbetar människor som vuxit upp i en kultur präglad av kapitalism och imperialism, där man grovt förklarat lärs upp till att roffa åt sig.
Generaliseringen görs på ledande nivå, d.v.s. den Amerikanska befolkningen är inte inräknad.
I vart fall hälften av de ledande sitter med konservativa åsikter, något som genom historien visat sig negativt i sista änden. Om man däremot lärt sig något genom historien är det att en revolution inte startas förrän folket tappat tilltro för sina ledare och deras styrka.
Genom att bland annat genomföra ständiga kraftmätningar med andra länder och genom att engagera befolkningen i triviala problem skapar man en idolbild av de ledande.
Ett folk som inte är i behov av ledare kommer i sinom tid att sluta lyssna till dem så för att försäkra sig om sin maktposition måste dessa ständigt nära hotbilden mot deras underordnade.
Därav är det inte så konstigt att det fortfarande existerar krig, svält och orättvisor som teoretiskt sätt torde vara relativt "enkla" att tillintetgöra.

De arter som fortfarande existerar gör det på grund av evolution, oavsett om man anser att de är skapade av en gud eller på annat vis är ändå "utvecklande evolution" någonting som bör vara solklart vid det här laget. För att överleva i en inhospitabel miljö anpassar sig varelser via mutationer.
Människan är också en djurart och lever därför efter samma regler.
Genom att prompt ställa sig konservativ till sin omvärld förnekar man den livsnödvändiga evolutionen vilket i slutändan kan få enorma konsekvenser för den fortsatta överlevnaden av vår art.
Teknik och de saker människan åstadkommit är en del av vår evolution. Om tidigare konservativa fått som de velat hade Internet, datorer och andra hjälpmedel aldrig uppfunnits. När de första medicinerna lades fram ansågs dessa vara ett problem liksom då Galileo menade på att jorden låg i omloppsbana runt solen i stället för tvärt om. Dessa saker är som sagt en del av den mänskliga evolutionen och bör inte rackas ner på.
Att det konservativa synsättet fortfarande lever kvar tyder till stor del på en rädsla för framtiden, att i stället för att omfamna den med nyfikenhet och vaksamhet välja att bemöta den med näbbar och klor för att försäkra sig om att den aldrig får ett fotfäste i den värld man redan anser sig känna till.
Men hur mycket vet den enskilda individen om sin omvärld?
Alla individer har olika önskningar och intressen, ingen kan lära sig allt, se allt eller uppleva allt men tillsammans skulle vi kunna göra det mesta.

Tack för att du valde att läsa dagens inlägg.
“Everything we hear is an opinion, not a fact. Everything we see is a perspective, not the truth.” - Marcus Aurelius