torsdag 6 december 2012

Observatörseffekten och dess inverkan på det sociala livet.

Vetenskap går ut på att observera objekt för att se hur de uppför sig under varierande faktorer.
Men går det att objektivt observera ett objekt utan att påverka det?

Observatörs-effekts-teorin menar att det är omöjligt att iaktta någonting utan att påverka det.
Ett typexempel är då man undersöker lufttrycket i ett däck. Det är svårt att kunna mäta det ursprungliga trycket utan att släppa ut viss del av den luft som redan befinner sig i däcket, något som påverkar mätningsresultaten. Det lufttryck som uppmäts differerar från den som ursprungligen fanns i däcket, om än med liten marginal.
Följer man observatörs-effekts-teorin betyder det att dokumentationer av djurarter, natur m.m. inte nödvändigtvis är korrekta. Till stor del kan de förklara beteenden samt reaktioner inför situationer de olika ställs inför, men teorin stöttar iden om den s.k. "fjärilseffekten" (också kallad "kaosteorin"), där en tillsynes harmlös händelse kan påkalla en stor förändring i händelseförloppet.
Problemet för vetenskapen är att man inte kan åstadkomma forskning utan att förlita sig på fakta, fakta som samlas ihop via observation. Det som säkerställs av denna forskning är vad som kallas fakta.

I ett välkänt experiment ombeds ett antal personer tortera en individ. Individen sitter i en stol med strömkablar som tillsynes går till den kontroll personerna får tillgång till, dock är de två separerade i olika rum med en glasruta emellan. Vad de medverkande inte vet är att individen i stolen är en volontär. Kablarna leder ingen vart, istället erhåller individen signaler då personerna ger "el-chockerna" varpå denne spelar rollen av en människa vars kropp genomborras av ett stort antal volt.
I forskarrapporten som tillkom av detta experiment menar man att ett oroväckande antal valde att fortsätta ge "el-chocker" till individen fastän strömstyrkan stegrade. Men det fanns en viktig, utomstående faktor med i bilden.
Testpersonerna som gav "el-chockerna" blev tillsagda att göra det av en tredje person med auktoritet. Testet må ha skapat en ökad förståelse för ex. soldater i krig samt hur dessa avsäger sig ett visst ansvar när en order kommer uppifrån. Den säger däremot ingenting om hur individerna reagerat utan denna auktoritära figur som gav dem ordern.

Med teorin i bakhuvudet kan man exempelvis ifrågasätta sociala förändringar.
Kan det vara så att övervakningskameror på publika ytor bidrar till ökad osäkerhet just för att ett "vakande öga" varnar för det?
Om labila människor känner sig övervakade, ökar då risken för ett explosivt uttryck från dessa?
Samt, om media förmedlar nyheter gällande ting som gör människor mer osäkra inför sin omvärld, kan detta vara ett upphov för fler likasinnade händelser?

Tack för att du valde att läsa dagens inlägg.
“Everything we hear is an opinion, not a fact. Everything we see is a perspective, not the truth.” - Marcus Aurelius