fredag 30 mars 2012

Expansions-illusionen(?)

Oberoende av vem som tillfrågas tycks dennes intresseområde växa då nya bekantskaper ständigt sluter upp.
Inom exempelvis viss New Age menar man att ett uppvaknande är på gång med anknytning till Mayakalenderns "slut".
I en artikel i "usatoday.com"'s vetenskapliga avdelning menar journalisten G. Jeffrey MacDonald att Mayakalendern inte tar slut utan endast avslutar en cykel för att sedan gå vidare på nästa.
Enligt samma artikel säger Sandra Noble (historieintressent med fokus på Mayakulturen) följande:

"To render Dec. 21, 2012, as a doomsday or moment of cosmic shifting is a complete fabrication and a chance for a lot of people to cash in."
(Ung. översättning: "Att påstå att den 21:a December 2012 ska vara en domedag eller att något form kosmiskt skifte då kommer ske är en fabrikation och en chans för en hel del människor att tjäna en hel del pengar.")

Ser man till konspirations-teoretiker tycks dessa mena att människor börjar vakna upp av den anledning som först presenteras i denna text, detsamma gäller för människor med speciella kostvanor eller de som uteslutande lyssnar på en typ av musik eller de med en särskild politisk/religiös åsikt.
Majoriteten av dessa tycks mena att just deras grupp växer.
Men om alla grupper i hela världen växer, vart kommer då dessa människor ifrån?

En viktig faktor är givetvis ålder, då människor åldras drar de nya lärdomar och anpassar sitt synsätt efter deras uppdaterade livsåskådning. På så vis kan människor tyckas "strömma till".
Individer som plötsligt ändrar livsåskådning är inte helt olik ovannämnda faktor, då med åldersfaktorn utbytt mot faktorn summan av diskussion.
Även viktigt att väga in är det faktum att det konstant föds nya människor, de ska ju också förpassas till någon form av ideologi.

Men vad de flesta inte tycks tänka på är fenomenet media.
För möjligheten finns ju att skälet till att man i grupperingar tycker sig växa är att man lyckas ta kontakt med likasinnade, något som öppnar upp för möjligheten att ingen betydande förändring egentligen sker.
De som äger en livsåskådning söker efter andra med en liknande livsåskådning och när de sedan upptäcker varandra har den grupp de tillhör (i deras individuella värld) vuxit.
Påståendet grupperingarna framför är då inte falskt för den enskilda individen (eftersom det på en individuell nivå är sant!), men "falskt" i objektiv mening.
Om tio personer äger samma åsikt utan att ha träffats betyder ju deras möte egentligen ingenting för "evangeliseringen" av deras tro mer än på ett subjektivt plan, alltså att individerna växer starkare i sin tro som en grupp. Det står i det individuella intresset att den egna gruppen är starkast. Skulle detta på något vis överbevisas försvinner syftet med gruppen vilket kan få gruppens medlemmar att försvara sig "med näbbar och klor" mot utomstående angripare.

Givetvis måste möjligheten att grupperna växer erkännas, men inte nödvändigtvis i den takt gruppernas medlemmar önskar pålysa. Men det är ju bara en enskild individs tes.

Tack för att du läste igenom dagens inlägg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

“Everything we hear is an opinion, not a fact. Everything we see is a perspective, not the truth.” - Marcus Aurelius