måndag 14 maj 2012

Vi är inte så olika ändå.

Majoriteten av människor arbetar månad efter månad för företag som inte värdesätter deras existens.
Om en medarbetare inte fyller kvoten kan företaget lätt ersätta denne med någon annan.
Med dagens (nationellt sett) stora nummer arbetslösa har man skapat sig en arbetsmarknad där en mycket liten del av samhället kan sko sig på majoriteten medan de försvarar sig med att "vem som helst kan, bara man jobbar för det", en mening som i sig inte är felaktig men som kombinerat med många andra (planterade) idéer ter sig otroligt i väldigt många fall.

För att försäkra sig om att inte "vem som helst" ska kunna ta sig för högt upp i samhällshierarki lär man individen att vara nöjd med sin plats på jorden. Så snart individen visar det minsta intresse för någonting som kan störa den (av oligarkin) redan uttänkta framtidsplanen förpassas denne på ett eller annat vis till skamvrån. Detta gäller inte för oligarkins bundsförvanter och deras familjer.
Ett konkret exempel på tidigare nämnda manöver är mobbning, något som visat sig otroligt effektiv då det i stort sett skött sig självt sedan dess implementering i djurriket.
Vissa menar att kapitalismen är en naturlig utveckling i darwinistisk anda, andra menar att det tar kål på just det som särskiljer oss från resterande djurriket. Börjar man peka på de brister kapitalism äger tycks människor förvänta sig att man strax efter ska försvara kommunism eller fascism. Vad människor tycks ha problem att förstå är att de här tre politiska synsätten inte är de enda som existerar. Jag har tagit upp detta flera gånger tidigare och kommer därför inte att gå in djupare på det.

Ett sätt att styra på är att ta bort löneutbetalning, det vill säga förbjuda utbetalning av krediter till individer för utfört arbete. På så vis skulle löneklyftor försvinna helt av den simpla anledningen att löner inte existerar.
I stället för lön får alla individer plocka ut vad de behöver, när de behöver det. Detta kan enkelt göras via Internet, kataloger med mera.
Vissa skakar nu irriterat på huvudet, "hur ska detta gå till hade du tänkt dig. Folk kommer att roffa åt sig av allt". Men om jag frågar dig som ställer denna fråga; roffar du åt dig av saker som inte äger något värde? Om så är fallet och din perceptionsförmåga grundas på detta säger det mer om dig än din omgivning.
Majoriteten av människor roffar inte åt sig av saker utan värde. Om en individ visste att dennes familj alltid skulle ha mat på bordet eller tak över huvudet skulle väldigt många bekymmer försvinna för denne vilket i sig skulle minska möjligheterna för ett plötsligt, våldsamt utlopp av aggressioner. För att detta skulle kunna fortsätta existera erhåller varje individ ett kollektivt ansvar. Övergången från dagens kapitalism till den här idén skulle vara kaosartad till en början men efter ett tag vara lika naturligt som de flesta anser dagens samhälle vara.
Individer som begår brott är inte nödvändigtvis onda individer. Troligen har de vuxit upp i en del av samhället där man satt värde på sådana handlingar för att de kortsiktigt (eller i vissa fall långsiktigt) bidragit till gruppens överlevnad eller för att de tvingats till det som en sista utväg (detta gäller självklart inte alla). De som begår brott utan någon uppenbar anledning ser upp/har sett upp till samma personer som alla andra och de lever ut sin bild av den/de personer de önskar leva som.
Genom att låta barn lära sig det äkta värdet hos människor, djur och ting förgör man den galenskap som dagens oligarki står bakom, där i stället pengar, sex, våld, apati och ignorans premieras.

Idag har jag en fråga till dig. Om du fick möjligheten att förändra någonting i dagens värld, precis vad som helst, vad skulle du förändra?

Tack för att du läste dagens inlägg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

“Everything we hear is an opinion, not a fact. Everything we see is a perspective, not the truth.” - Marcus Aurelius