Färgpalett framför enfärgat!

Feminist, gubbslem, Moderat, Sosse, nazist, kommunist etc.
Idag paketeras människor in i ett redan existerande fack alltjämt de som titulerar dessa individer menar sig göra det från en objektiv synpunkt.
Men är inte etikett-stämplande av detta slag ett hot mot individualismen?

Flertalet vänner och bekanta önskar inte titulera sig som feminister p.g.a. av den värdeladdning ordet erhållit från ex. respekterade journalister samt i tv och film, vilket i sig är problematiskt då var individ bör äga förståelse för skillnaden mellan underhållnings- och faktabaserade program.
Fastän det kan vara lätt att beskylla enskilda individer för att dessa inte källkritiskt analyserar den information de erhåller ifrån personlig mediabevakning, bör man ifrågasätta de som ligger bakom dessa program. Nog förstår majoriteten av dem vilket inflytande deras programmen har på recipienterna?
I bl.a. tv och film finns många fall då ex. feminister arbetar under radikal flagg, vanligtvis i en värld som inte alls är påverkad av köns-segregation. I flertalet serier är kvoten för manliga/kvinnliga huvudkaraktärer (väldigt!) ojämnt fördelad. Men jag väljer ändå att inte kalla mig feminist. Detta är inte en pik gentemot de som väljer att kalla sig det utan ett val ifrån min sida.

Mina politiska åsikter är inte bundna till en specifik färgpalett. Personligen anser jag att ett politiskt porträtt med många färger kan vara mer intressant (och lönsamt!) än ett som endast går i blåa eller röda nyanser. Av denna anledning väljer jag att inte kalla mig "Sosse" eller "Moderat" just för att jag vill vara öppen inför nya idéer av annan härkomst än mitt eget, ursprungliga ställningstagande. Med detta menas så klart inte att en politiker saknar objektivitet inför beslut, bara att vissa kan vara svårare att kompromissa om än andra.

Många är de som menar att Sverige måste se över sin invandringspolitik. Huruvida detta är en korrekt analys eller inte är upp till var och en att avgöra men ur ekonomisk synpunkt existerar det faktum att man inte kan föda hur många individer som helst med begränsad varutillgång.
Skulle en individ kunna äga ovanstående åsikt och ändå kalla sig vänsterpartist eller socialdemokrat? Skulle en individ kunna önska fri invandring och ändå kalla sig för moderat?
Påverkas inte den individualistiska politiken negativt om personer måste bortse ifrån sina egna idéer för att erkännas in i det politiska partiet?

Varför känner vi människor ett sådant stor behov av att sätta titlar på andra?
Är det p.g.a. osäkerhet eller social överlevnad?
Uppmuntras individualism i forum där man förväntas följa vissa linjer eller innebär önskan att bibehålla sin individualitet att man förlorar tillgång till det fria, politiska rummet?

Tack för att du läste dagens inlägg!