Men inte Afghanistan (x2), Indien, Irak (x4), Libyen (x2), Egypten, Turkiet, Indonesien, Somalien (x2), Burkina Faso, Pakistan (x2), Kamerun, Nigeria, Elfenbenskusten, och Jemen.
Antal döda: 471+ (2016)
Antal skadade: 853+ (2016)
Detta är länder som sedan första januari i år har drabbats av terrordåd ifrån de som tagit på sig ansvaret för dåden i Belgien, för någon vecka sedan, och i Frankrike förra året. När attackerna i centrala Europa ägde rum tog det upp spaltmetrar i svenska tidningar, men när jag frågat runt tycks bara ett fåtal individer ens ha hört talas om de andra attackerna.
Hur kommer det sig?
En undersökning ifrån Göteborgs Universitet visar att år 2011 var skillnaderna mellan svenska journalisters, och gemene individers, partisympatier påtaglig(1). Ett direkt utdrag kan ses nedan:
Trots att stödet för den rödgröna politiken ökat markant inom den svenska journalistkåren, den politik som talar mest om solidaritet, öppnare gränser, "vi måste ta hand om varandra", så väljer man ändå att inte lyfta fram de terrordåd som nämns ovan. Skälet till detta menar journalisterna själva handlar om att de inte längre har lika stort inflytande över sina texter, utan att läsarna numera har mycket högre makt. D.v.s. om läsarna tycker om/blir intresserade av nyheten, så köper de tidningen.
Men vad blir det långsiktiga resultatet av ett sådant förhållningssätt till nyhetsrapportering: att man bara ska rapportera det "som säljer"?
Risken för att en felaktig nyhetsbild skapas, är markant. Exempelvis är det lättare att uppehålla idén om förekomsten av radikal jihadism som ett problem som genomsyrar hela Islam, om man inte rapporterar att cirka 88 % (21 av 24) av de terrorbrott som begåtts sedan starten av året, har begåtts i länderna ovan. Antalet döda i dessa länder, under samma period, överstiger 471 stycken, med över 853 skadade.
Jag vill påpeka att varje liv som förloras till terrorister är en stor sorg, och det ska inte drabba någon människa. Men i svensk medias fall tycks rapporteringen vara mer centrerad kring nationstillhörighet än antalet påverkade. Och det är mycket möjligt att så är fallet, och det behöver inte heller nödvändigtvis vara av ondo! Som tidigare nämnt: människor köper nyheter som de vill läsa/som de är intresserade av. Och då är det inte konstigt om man är mer intresserad av nyheter rörande människor som man känner igen sig själv i.
Men, om våra nyheter allt mer grundar sig i populism, d.v.s. "vad människor vill se", oavsett politisk färgning, är det verkligen ett nyhetsflöde som är värt att behålla i sin nuvarande form?
Är vinsterna med sådan nyhetsrapportering högre än de potentiella förlusterna?
Ska våra nyheter bestämmas av populism?
Källor:
(1) "Svenska Journalister 1989-2011" - http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1385/1385205_journalistboken.pdf
(2) "x--- goes global" - http://edition.cnn.com/2015/12/17/world/mapping-isis-attacks-around-the-world/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar