Tekniken är fantastisk!
Idag kan människor enkelt hålla kontakt på men varandra på global nivå.
Men vad händer egentligen när teknologin blir en lika självklar del av vårt liv som att äta och sova?
Vid ett restaurangbesök placerades jag bredvid ett bord med två kvinnor och ett litet barn på c:a 2-3 år. Kvinnorna satt och diskuterade medan barnet ständigt sökte sin mammas uppmärksamhet, dock utan resultat. När detta inte gick höjde barnet stegvis sin röst för att slutligen gråtfärdigt skrika efter personen som satt inte mer än en halvmeter bort. Modern tröttnade och sträckte sig efter något i väskan.
När handen åter dök upp höll den i en iPad som tröttsamt överlämnades till barnet som först tittade förundrat på den. Mamman knappade litet och plötsligt blev barnet som hypnotiserad av aktiviteten på skärmen, tystnade och började ivrigt hamra på den med sina små fingrar.
Modern vände sig tillbaka mot sin samtalspartner och fortsatte sitt ivriga samtal alltmedan barnet satt som uppslukad med den elektroniska plattan framför sig.
Fastän det var över ett år sedan jag bevittnade det lilla skådespelet tänker jag fortfarande på det.
Vad kommer egentligen att hända med de barn som erhåller sin stimulans från elektroniska produkter?
Vissa debattörer menar att det var likadant med televisionen för 10-15 år sedan, att barn och ungdomar som växte upp "framför teven" inte erhållit några skador av detta. Men tv-apparater har alltid varit stationära och har aldrig (tidigare) erbjudit ett sådant utbud som den numera mobila telefon/datorn erbjuder.
Enligt en ny undersökning som gjorts menar hela 21% av tillfrågade ungdomar mellan 18-24 år att de hellre svälter än är utan sin telefon i 24 timmar. Och detta är individer som inte erbjudits produkterna innan 10 års ålder. Vad kommer att hända med framtida generationer som vuxit upp med en liknande produkt innan de ens nått tvåsiffrig ålder?
Varning! Dystopisk framtidstes följer!
Regeringen sörjer för mat och husrum, allting är gratis. Fantastiskt!
Klockan 6 på morgonen forsar statusuppdateringarna in; "Till jobbet! Måste hålla telefonen igång ;)".
Från 8:00 till och med middagstid är det däremot tyst på de sociala medierna, så när som vissa viskande konversationer.
Vid middagstid rasslar det till igen; "Shit, flera timmar utan telefon, hur klarade man sig förr i tiden???".
Sedan blir det åter tyst, fram till 5-tiden då det återigen rasslar igång; "Ännu en dag räddad. Nu blir det hem för att äta god mat, men först: gymmet!".
Och sådär rullar det på.
Nog är allting gratis, men man måste ju förtjäna rätten att använda det globala nätverket, någon måtta får det ju ändå vara.
I stället för att arbeta för pengar, då mat och husrum redan är ombesörjt, arbetar framtidens människor för internet/telefonkrediter. De bolag som behandlar krediterna är världsledande och människorna, de som inte vet om något annat sätt att leva på, godtager kriterierna.
De som väljer att inte arbeta för telefon/internetkrediter erhåller ingen mat eller husrum, de drar ju inte sitt strå till stacken. Det enda som krävs är ju att man arbetar, då får man ju mat och husrum.
Behöver man resa någonstans är detta också ombesörjt, det går ju så fort nu för tiden.
Men det är sällan någon som reser längre, allt finns ju ändå att beskåda på internet.
Det kan låta löjligt i dagens läge, särskilt för dem som vuxit upp i en värld utan "smartphones", internet, till och med utan television. Men kanske är det just för att det låter så otroligt som man förlitar sig mer och mer på sina telefoner för att utföra saker...
Tack för att du valde att läsa dagens inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar