onsdag 22 januari 2014

"Medicinsk forskning: till och för män"

Visste du att man nästan bara använder "manliga" dockor i krocktester?
"Och?" kanske du resonerar nu och det var inte länge sedan jag också gjorde det. Idag förstår jag att problematiken i detta handlar om att tyngdpunkten på sådana dockor är placerad på olika platser i kroppen, precis som den riktiga människokroppen, därav fungerar de som referenser då man utför krocktester. Kanske hade mängden kvinnor som skadas i trafiken minskat om man använt sig av "kvinnliga" krockdockor.

"Men män då?!"
Ta det lugnt nu, män i trafiken är en annan femma. Att yngre män är vårdslösare i trafiken är relativt etablerad samhällsfakta. Teorier kring detta är att dessa män undermedvetet försöker hävda sin maskulinitet genom detta beteende. Individer inom lägre- och medelklassen - där arbetet vanligtvis anses vara en del av den egna identiteten - är det vanligen förekommande att arbetslösa män hävdar sin maskulinitet genom att vara vårdslösa i trafiken, att agera dominant eller ta till våld. Sådana beteenden utgör troligtvis inte deras egentliga personlighet utan fungerar snarare som en distraktion ifrån avsaknaden av sådan. En individ till freds med sig själv känner inte behovet att uttrycka sig nedsättande till andra utan använder sig istället av en mer pedagogisk inriktning.

Medicinvetenskapen är ett område de flesta av oss förhoppningsvis känner tillit inför då den länge haft en central roll i samhället. Att den ackumulerade medicinska kunskap vi äger idag bör kunna etableras på alla individer är väl en självklarhet! Eller?
I Hammarströms avhandling "Genusperspektiv på Medicinen" står att läsa om den ensidiga uppdelning man gjort av människosläktet under större delen av medicinvetenskapens historia. Majoriteten av de tester man genomfört har involverat majoriteten män eller endast män, exempelvis de om hjärt- och kärlsjukdomar. Efter avslutade tester tog man för givet att samma studieresultat gällde för det feminina könet dock utan att genomföra forskning på just kvinnor. När man i efterhand gjort liknande tester visar det sig att det är en annan typ av blodfett - triglycerider - som utgör fara för kvinnor till skillnad ifrån kolesterol som man tidigare antagit.

När intresset ökade för jämställdheten inom medicinsk vetenskap visade det sig att män oftare erhållit adekvat medicinering samt vård medan kvinnor flertalet gånger mött nedsättande kommentarer. Detta beror inte nödvändigtvis på att läkarna är sexistiska. Skälet ligger snarare i det faktum att de symptom kvinnor räknar upp, som bör kopplas samman med hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor, inte är de symptom läkarna fått lära sig ska sammankopplas med sjukdomen. Detta p.g.a. vetenskapen kring sjukdomen är byggd kring mäns symptom, inte kvinnors, då de forskningsresultat som ligger till grund för den medicinska inlärningen kommer ifrån vetenskapliga experiment på män.
Detta är så klart helt oacceptabelt! Varför ska endast 50 % av mänskligheten ha möjlighet till fullgod medicinering och medicinsk kunskap vid sjukdom? Och hur kommer det sig att så var fallet tills för bara femton år sedan?
Visste du till exempel att man på 90-talet förespråkade medicinering av kvinnor i klimakteriet?

Tack för att du läste dagens inlägg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

“Everything we hear is an opinion, not a fact. Everything we see is a perspective, not the truth.” - Marcus Aurelius