Människan är fascinerande! Eller ja, egentligen är ju alla djur, vår natur, hela universum fascinerande, men detta inlägg kommer att handla om människan. Vad är det då jag syftar på som är intressant?
Jo, exempelvis väljer vi att leva med individer vi inte har någon koppling till genom partnerskap, vänskaps- samt jobbrelationer. Det finns egentligen ingen begränsning för vem eller vilka vi skulle kunna skapa en sådan relation med, men vanligtvis väljer vi de personer som påminner om oss själva. Få individer har vänner de inte kan prata med, eller diskutera saker med. Men genom att begränsa sig till individer som påminner om oss själva riskerar vi också gå miste om viktiga insikter. Insikter som bara kan uppnås genom att kliva ur sin bekvämlighetszon, ifrågasätta sina egna värderingar och/eller kanske kombinera dem med andras. Den absolutistiska banan är väldigt stram och lämnar ju som sagt inte mycket rum för eget resonemang.
Alla individer har olika sociala behov, det förstår nog de flesta. Trots det är det svårt för vissa att praktisera denna förståelse. När person A blir ledsen över någonting person B sagt så tycker person B att person A är konstig, löjlig, eller till och med dum. Person B vet ju att denne inte menade någonting illa med vad denne sa. Kanske har person A och B haft en historia av interaktion på samma sätt men just denna gång uppskattar inte person A sättet denne bemöts på.
Det finns en risk i fallet ovan att person B väljer att nedvärdera person A's reaktion, vilket primärt kommer skada relationen mellan de båda. Vad person B bör göra för att behålla relationen intakt är att erkänna person A's åsikt rörande interaktionen, även om denne inte nödvändigtvis håller med. Ur empatisk synpunkt är det inte särskilt svårt att ge efter när det handlar om en person man tycker om. Men hur kommer det sig att vissa människor ändå väljer att domdera i vissa förhållanden?
Detta har att göra med förhållandet de har till sig själva. En trygg individ behöver inte trycka ner eller attackera andra för att må bra. En sådan kan låta saker och ting bero och gör så att säga inte hönor av enstaka fjädrar. Kanske är ett mer liberalt förhållningssätt till tillvaron en produkt av evolutionen? Därtill inte menat att man inte bör ta hand om och hjälpa varandra. Det är skillnad på att äga en liberal livssyn och ett "ekonomiskt-rationell" dito.
Vart kommer ett sådant påstående ifrån kan man undra? Jo, det är svårt att utvecklas om man vägrar ta in ny information. Den som beslutat sig för en politisk eller religiös inriktning riskerar att gå miste om "bättre" alternativ inom vissa ämnesområden om denne fokuserar på ett enskilt partiprogram. Nu menar jag så klart inte att man inte bör intressera sig för politik för att arbeta för en bättre framtid, utan syftar till att framhäva vikten av att vara öppen för andra infallsvinklar. Genom att förstå oppositionens argument kan man även förbättra sina egna samt skapa strategier för att överträffa deras.
Jag äger inom vissa områden högre kredibilitet än inom andra. För inte så länge sedan valde jag att inte kalla mig för feminist p.g.a. mina dåvarande åsikter. Men efter diskussion med personer av annan mening ändrade jag mig då deras argument var överväldigande: det tedde sig mer logiskt!
Negativa sidor av detta är att flertalet individer jag diskuterar ämnet med, som varit med i "gemet" längre än mig, kan agera negligerande. I deras medvetande är jag den där personen som en gång betraktades som del av oppositionen. Kanske kommer de att lära sig att människor kan ändra åsikt, eller så kommer deras cementerade osäkerhet att göra en sådan upplysning omöjlig att nå.
Tack för att du valde att läsa dagens inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar