tisdag 22 oktober 2013

Utvecklingstrappan, eller "varför slutför folk inte saker?"

För ett bra tag sedan gjorde jag en ganska enkel presentation av "utvecklingstrappan" på den här sidan.
Denna består kort av 3 delar: upptäckt/insikt, genomförande, resultat.
Idag tänkte jag gå litet djupare och förklara samtliga beståndsdelar i denna teori gällande människors utveckling, samt varför vissa människor konstant intresserar sig för nya saker och helt släpper sina tidigare göromål till förmån för detta nya.

Genom eget resonemang, en promenad, själv eller tillsammans med andra, kanske en meditationsstund eller mitt i en berg-och-dalbana, kan den där nyfikenheten infinna sig. Man kommer på någonting nytt som vore spännande att prova. Ett nytt språk, ett hantverk, instrument etc.
Om nyfikenheten håller i sig börjar man spåna litet i banorna om hur man ska införskaffa de nödvändiga beståndsdelarna för att kunna genomföra sitt utvecklingsprojekt.
När dessa beståndsdelar sedan kommer slår man direkt upp boken/börjar direkt snickra/börjar spela febrilt, för att efter ett tag lämna utrustningen stående i garderoben, under sängen, eller i ett hörn i vardagsrummet. Inte för att man egentligen är klar med det, man har bara hittat något nytt att uppehålla sig med.

För att en utveckling skall vara hållbar i längden krävs att man investerar sin tid i den. Misstaget som många råkar ut för i sitsen ovan, är att de saknar förståelse för tidsvalutan. Sådant man inte förstår är också sådant andra kan dra vinst utav.
Ex. person A har relativ förståelse för vikten av tid, person B, C, D och E befinner sig inte riktigt på samma nivå, men de fyra sistnämnda tycker om att - börja - lära sig saker. I ett samhälle förekommer vanligtvis ett genomgående tema under korta tidsperioder: p.g.a. ett tv-program ska alla plötsligt lära sig laga mat eller snickra, efter en utländsk låt vill man lära sig att sjunga låttexten korrekt m.m.
Detta är givetvis sådant person A kan nyttja till sin fördel, varpå denne säljer utvecklingsmaterial till person B, C, D och E, som baseras på den fluga som för tillfället spelar större roll i samhället. Genom sin initiativförmåga har person A snabbt lyckats förskaffa sig monetära samhällsresurser denne kan växla in till tidsresurser, t.ex. genom att kunna ta ledigt ifrån sitt arbete och åka på solsemester.
Någon solsemester blir det däremot inte för person B, C, D eller E. De fortsätter införskaffa den senaste "inne-prylen" för att hålla sig uppdaterad med samhällsmodellen. Dessa fortsätter konsumera då de kanske känner sig smått tomma inombords, som om de inte riktigt utvecklas fastän de fortsätter spendera alla kontanter de har på utvecklande material. Vad man här missar är vanligt: steg 2.

Steg 2 är det absolut viktigaste i en utvecklingstrappa, det är där själva utvecklingen sker. Givetvis kan man gå in djupare även i utvecklingstrappan och dela upp denna i beståndsdelar, men när det kommer till kontentan kan samma beståndsdelar slås ihop till en stor beståndsdel.
Vissa experter menar att man behöver investera c:a 10 000-timmar innan man äger reell kompetens inom ett ämne. För vissa går det så klart snabbare, för andra tar det längre tid, men summeringen är i vart fall att man inte nödvändigtvis kan utveckla ett personlighetsdrag under kort tid. Det krävs disciplin, tid, men framförallt viljan och orken att faktiskt slutföra ett sådant projekt, för hur trist det än låter: var gång man lämnar ett projekt icke genomfört, vad fyller projektet för egentlig mening?
Vad har man erhållit av den tid man spenderat på projektet?

Det är tyvärr vanligt förekommande att individer väljer att hoppa över steg 2 för att kvickt åstadkomma någonting, då går det sällan väl. Sådant beteende kan i sin tur göra att personen erhåller en känsla av tomhet, går in i en existentiell kris, eller depression. För att mildra sådana känslor kastar sig personen ner i ännu ett nytt projekt för att övertäcka sina negativa känslor med de euforiska som infinner sig då man hängiver sig åt något, om bara för en kort stund. Men så snart intresset svalnar för det nya projektet faller man än djupare ner, och hamnar på så vis i en ond spiral.

Utvecklingstrappan

Steg 1. Upptäckt/insikt - Man upptäcker, alt. inser, att man äger intresse för någonting varpå man börjar undersöka ev. metoder för att studera/lära sig mer om detta.

Steg 2. Genomförande/utvecklingsperiod - Den tyngsta perioden är den då man går ifrån novis till - relativt - lärd inom ett område. Detta kräver tid, disciplin och vilja för att lyckas.
Man kan exempelvis dela upp steg 2:

A. Upplärningen - grundstenarna inom området.
B. Vidareutvecklingen - den generella utvecklingen inom området.
C. Specialiseringen - Vad man är extra intresserad av.

Steg 3. Resultat - När man nått sitt mål, slutfört sitt projekt, erhåller man resultatet av detta. Ju mer tid man givit - under realistiska former så klart - steg 2 dess mer har man förfinat sitt resultat.

Om än den har ett pretentiöst uttryck fungerar utvecklingstrappan som en tidsbudgetering och kan etableras på de flesta projekt. Precis som vissa väljer att använda sig av kalendrar, budgetar, eller annat för att planera framåt, kan man bryta ner en utvecklingstrappa för att planera utvecklingen inom ett område.

Tack för att du valde att läsa dagens inlägg!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

“Everything we hear is an opinion, not a fact. Everything we see is a perspective, not the truth.” - Marcus Aurelius