Den sista tiden har det gått utför med ekonomin och trots lugnande ord från de politiker vars huvudsakliga arbetsuppgift behandlar just ekonomi tycks denna rullande snöboll bli större för var dag som passerar.
Anders Borg, vår nuvarande finansminister hävdade år 2008 att det inte fanns någon anledning till oro.
Trots att många ifrågasatte hans uttalande menade han att "Vi har en grundläggande stabilitet i svensk ekonomi" och att vi därför inte behövde känna någon osäkerhet inför den pågående världskrisen.
I dagarna har han helt ändrat åsikt i frågan och menar att en "finansolycka" är antågande.
Är det så att Borg inte är mer än en optimist som hoppats att det ska vända, är han ignorant eller har han vetat om detta hela tiden men valt att inte dela med sig av det?
Jag hoppas att det är något av de första alternativen men skulle inte förvånas om det inte vore så.
Även om många olika faktorer pekar på en specifik utgång så verkar det ändå som om politikerna har sista ordet, ty forskare och samhällsvetares arbeten till trots är informationen ändå värdelös om inte politikerna står bakom dem.
Om man redan 2008 hade börjat förbereda Sverige för en finanskris hade vårt politiska styre kanske haft någon plan färdig vid detta laget men som det ser ut just nu står de liksom alla andra beroende av kapitalismen och marknadsekonomin.
Men som det ser ut just nu är det ett system som är på väg att fallera.
Just nu drar det bara sina sista andetag.
Vad som är mest skrämmande i detta är att en övergång troligtvis skulle gå mycket smidigare om politiker och andra maktinnehavare hjälpte till genom att informera människor om vad som är på väg att hända. Detta kommer inte att göras.
I samma sekund ekonomin faller kommer även maktinnehavarnas inflytande tappa sitt värde då de som idag äger makt endast kontrollerar ekonomin.
Genom att sätta ett värde på pengar skapar man en ledande position till den som kontrollerar mest av det.
De som inte kontrollerar särskilt mycket måste slita hund för den enstaka person som äger möjligheten att dela med sig av sin kvot.
Idag existerar fler slavar än någonsin tidigare, den enda skillnaden är att samtliga tycks ha godtagit sitt öde, viljan att leva i frihet är som bortblåst.
Vad har hänt?
Glöm inte att de enda som kan sätta ett värde på dessa papperslappar och metallmynt är vi, befolkningen.
Om vi bestämmer att deras pengar inte längre äger något värde, då blir det också så.
Det lär bli en tuff omställning men i detta fallet är jag övertygad om att gräset faktiskt är grönare på den andra sidan.
Tack för att du valde att läsa dagens inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar